systerslarvig

Nyår närmar sig och det börjar bli dags att summera tjugohundranio. Även om nyår rent praktiskt inte innebär mer än att man måste komma ihåg att skriva en etta först, istället för en nolla när man skriver datum (jobbigt!), så tycker jag om nyår. Det är ändå ett lysande tillfälle att få summera och gå vidare. Vara tacksam för allt som varit bra och försöka lära sig av misstagen. Jag gillar nyår. Det är liksom spännande att gå in i ett nytt år och inte ha en aning om vad som väntar.

Låter ju väldigt pretentiöst det där... Så, vad kan sägas om året som varit? Summa summarum så har 2009 varit ett riktigt bra år. Jag har fått träffa nya och nygamla bekantskaper, jag har min fina familj, härliga vänner och trevliga kollegor. Jag trivs med mitt jobb och med arbetet i min lilla frikyrkoförsamling. Jag har skaffat mig mer ansvar och bekymmer genom Koi(!), lärt mig hålla i ett fiskespö, fått bekanta mig med Sveriges fina huvudstad, lärt mig åka på rätt sida i huvudstadens rulltrappor, vart mattant på läger och serverat på bröllop, "turnerat" med lovsångsbandet och jag har läst en diabetskurs som inte gav annat än pluggångest. Lite rikare på livet helt enkelt.

Men det jag definitivt kommer minnas från 2009 är förstås att jag fått träffa älsklingen! Jag som under bittra stunder planerat ett liv tillsammans med (minst) tio katter. Plötsligt fanns han bara där, i Åre. Han med stort H. Han som jag träffat flera gånger tidigare i livet (säkert till och med spelat innebandy med) utan att inse vilken fantastisk kille han är. Han som med sin snällhet, trygghet och omtänksamhet (för att bara nämna några egenskaper) gått rakt in i mitt hjärta och stannat. Han som får mig att skratta. Han som finns där när jag mår dåligt. Han som lärt mig älska och bli älskad. Inte på så sätt som man älskar familj och vänner. Men på det sätt där man kan se in i en annan människas ögon och tiden liksom stannar en sekund. Att jag fått träffa honom är nåd och endast oförtjänt nåd. Jag är liksom tokkär. Tack Jesus för det! :)

Självklart har året inte bara varit guld, gröna skogar, rosor och jordgubbstårta. Tråkiga saker händer mig som alla andra, och mycket tråkigt har hänt människor i min närhet under året. Och mitt i all glädje så har kärleken till Mr M även inneburit flera jobbiga avsked och lååång väntan. Det blir så när det geografiska avståndet är alltför stort. Tyvärr.

(Föresten kommer mystiske Mr M, nytt år till ära, numera gå under namnet J.)

Så vad kan sägas om tjugohundratio? Ett spännande år skulle jag tro. Kan bli precis hur som helst. Jag vet inte om jag får behålla jobbet i landstingets enorma sparande, vet inte var J får jobb och jag vet inte var jag hamnar i detta land. Men jag vet att Jesus är med mig, och det räcker. Jesus och J förstås :)

Gott Nytt År!!!

 

2009: E + J = sant!


P.S. Nyårslöftet då? Har fortfarande jobb kvar att göra där efter några återfall med tio nerknaprade små naglar. Men jag är på god väg och nästa års löfte blir att försöka sluta knåpa sönder nagelbanden... Wish me luck! :)

I ST kan man läsa följande artikel (och här är en till). Har nog aldrig sett så många kommentarer till en artikel. Bra. För det behöver röras om i politiker-grytan. Säger jag, som egentligen inte är så pass insatt att jag kan ha en åsikt.

"Sätt på dig en mössa för snart kommer det att blåsa runt din sprayade frisyr". Jahapp. Så kan det gå i demokratins anda. Inte alltid det blir rätt.

Sitter och nostalgi-tittar på Sunes jul. Vilken underbar julkalender! :) Och vad otroligt nervös man blir på pappa Rudolf - var han sådär jobig när man var liten också?!

Vilken är din favorit julkalender?

P.S. Idag är det typ hur många minusgrader som helst. Minst femton... *brrr*

Någon har fyllt mitt huvud med bly och hängt två-kilos tyngder i ögonlocken. Det logiska tänkandet har för länge sedan upphört att fungera och varenda cell i hela kroppen skriker efter sängen. Den varma, mjuka, goa sängen. Längtar efter att långsamt vaggas in i drömmarnas förlovade land med huvudet bekvämt placerat på kudden. Eller nja, idag kommer det gå fortare än fortast. Får vara glad om jag hinner lägga huvudet på kudden...

Hade utbildningsdag med avdelningen igår och blev såklart ändå tvungen att jobba i natt. Gissa om jag är trött!!

Men men. Många minutrar kvar till morgonrapporten. Sen ska jag få den stora glädjen att skrapa bilrutor i tolv minusgrader. Och sen bär det av hem mot sängen. Om bilrutorna går inte frusit fast förstås...


Dagens ojsan: Räknar man bort en-timmes-tuppluren igår kväll så är det bara fyra minuter kvar tills jag har dygnat. Känns skönt att veta. Att man varit vaken ett helt dygn... Hej landstingsanställd, eller vaddå!

Slog på stort och dammsög elementen - något jag uppenbarligen aldrig gjort. Gissa om jag blev förvånad när en halvrökt cigarett ramlade ner på golvet. Eftersom varken jag eller någon i min närmsta bekantskaptskrets röker så måste den tilhöra en tidigare ägare. Nu är jag som sagt inte rökare själv, men jag kan väl tycka att det är ett lite oväntat ställe att fimpa på. Bakom elementet?!

Så var det äntligen gjort. Det där äckelpäckliga som tillhör kategorin saker jag gillar att ogilla avskyr att göra: rensa avlopp. Utan att gå in på närmare detaljer så är jag inte förvånad över att vattnet runnit undan dåligt i handfatet. Otroligt att det runnit över huvud taget... Blä! Visst, jag fattar att vattenlåset antagligen har en jättefiffig och smart funktion, men borde man inte kunna uppfinna ett självrengörande vattenlås? Eller ett speciellt för de som har långt hår? Vi kan ju för i hela hissingen gå på månen!

Ofta ser mina idéer så bra ut i huvudet. Ofta ser verkligheten inte fullt så bra ut. Till exempel julpysselsuget. På temakvällen såg blomsterpysslet så enkelt och fint ut (1). Hur svårt kan det vara att slänga ihop ett sådant liksom (2)?

(1) Duktiga floristen S tar upp en hyacint. Drar av krukan och slår rötterna mot sopkorgen så all jord försvinner i ett slag. Stoppar sedan ner hyacinten i ett fint glas, fyller upp med fejk-snö, lägger på en silvertråd och voilà - ett piffigt och juligt litet arrangemang!

(2) Inte lika duktiga systerslarvig trycker ut hyacinten ur krukan och möts av ett rotsystem stort som arean av en halv fotbollsplan. Slår rötterna mot sopkorgen. Slår igen och två små jordsmulor ramlar ut. Okej - let's do it the hard way! Pillar ut jorden mellan rötterna, mycket försiktigt. Trots detta återstår cirka tre rottrådar när jag lyckats peta bort jorden. Resten ligger i soporna.
Letar reda på något att sätta hyacinten i. Har visst inget fint glas och provar med en kruka/ljuslykta istället (note to self: kolla efter fina hyacint-glas på loppis). Har visst ingen fejk-snö heller (skulle köpt den där påsen jag höll i på ICA). Typiskt. Hittar några gamla stenar i en påse längst in i ett skåp, pular ner dem runt rötterna och voilà - en liten stensamling med stor lök på toppen! En lök som troligtvis kommer avlida rätt snabbt också, eftersom den endast har tre rötter kvar och dessa tre är mosade mellan massa stenar. Väldans juligt, eller?

Mot all förmodan verkar det dock som att löken klarar det mesta och mina stackars hyacinter har överlevt. De lyckas till och med kämpa fram lite go'-luktande blommor. Sweet :)

Sovaskyndavidaresovaskyndavidaresovaskyndavidare... Så känns det. Hela veckan. Visserligen kuliga saker (mestadels), men det kan ju bli lite väl mycket av det goda. Så här ser mitt liv ut:

Söndag - Julfest och jobb
Måndag - Sova och jobba
Tisdag - Sova, träffa älsklingen och basket
Onsdag - Säga hejdå till älsklingen och hjärtsviktsseminarium
Torsdag - Julklappshandling och godistillverkning
Fredag - Lunch på stan, julklappshandling och jobb
Lördag - Sova och jobba
Söndag - Sova och ge sig iväg till församlingens årliga julavslutning (tillika grötfest)
osv osv...

Det positiva med massor inbokat är att tiden går fortare. Får liksom annat att tänka på än att jag saknar min Mr M så mycket så det gör ont i hjärtat. Eller ja... det finns ju i tankarna ändå... *längtar*

Nackdelen med massor inbokat är att lägenheten ser ut som en katastrof. Fullständig katastrof. Diskberget har växt i sisådär en vecka nu *harkel harkel* och Koi kan snart jaga dammråttorna som om de vore levande... Blä!


Joråsåatt... jag får väl återkomma när jag har något vettigt eller intressant eller fantastiskt roligt att förtälja i ett inlägg. Men nu ska jag gå vidare med punkt nummer Fredag - "jobba" ;)

Man vaknar och vet inte vilken dag det är. Knappt vilken tid på dagen. Allt ser ju likadant ut nu för tiden; dimmigt till den grad att man knappt ser grannhuset, grått grått grått (knappt att det en kommer upp i nivån "dagsljus"), plusgrader och blött ute. Same shit, different day... Blä! 

Jaja, jag är i alla fall redan vaken och i full färd med frukostintag - det hör verkligen inte till vanligheterna att jag är igång så här "tidigt"! Kan tacka kusin L för en bra start idag (och det menar jag inte ironiskt), känner mig faktiskt rätt pigg och redo för dagen. En dag som bjuder på julklappshandel och julgodis-bak hos ovan nämnda kusin. Ska bil riktgit kul :)


Så till årets julskive-upptäckt: Bebo Norman - Christmas: From the realms of glory.
En kille med lite speciell, mysig röst. Lite Fernando Ortega-feeling på arrangemangen. Lite annorlunda och myspysig julskiva. Får fyra av fem toasters - kanonbra!! *tummen upp*

...skrivit på för en vit jul. För jag tycker barn har rätt att slippa de tråkheter som alkohol kan medföra.

Vad tycker du?

Det är faktiskt inte så dumt med läkemedelsföretag ändå. Inte när man kan få gratis fläskytterfilémedpotatisgrejsochhjortronparfait på Knaust en vanligt onsdagskväll. Att man måste sitta genom intressanta hjärtsvikts-föreläsningar med trevliga kollegor för att få middagen, det känns ju inte precis som en uppoffring.

Och vad har jag då lärt mig av kvällen? Förutom att Knaust är ett fint hotell... Well...
1) Pacemakrar är fantastiska små apparater som antagligen snart kommer bli så smarta att de erövrar världen.
2) Att man för jättelänge sedan kunde köpa elektriska apparater för 1:50 kr som skulle kunna bota både reumatism, gikt, nedstämdhet m.m.
3) Att jag hoppas att jag aldrig någonsin (och ingen annan heller för den delen) drabbas av hjärtsvikt.

Visste ni föresten att det dödligheten är högre för hjärtsvikt än bröst- eller prostatacancer - hujedamig!

Var på basket-match igår. Och vilken match! Sundsvall Dragons vs Södertälje Kings. Trots en rätt lam inledning där Drakarna helt enkelt inte lyckades få bollen att ramla ner i korgen, blev det spännande spännande spännande! Med siffrorna 75-75 på slutsignalen satt hela publiken med puls på ca tvåhundra och blodtryck långt över det normala.

Fem minuters förlängning. Tränarna skrek som galningar. Svetten rann från spelarna. Jämnt som bara den och med 5,2 sekunder kvar ledde Södertälje med 81-80. Fem komma två sekunder! Då lyckas Drakarna sätta sista bollen och Herr Islänning blir kvällens hjälte. Sååå kuuul!! :)

Inledningsnummret "We are family"

Ängeln Gabriel får i uppdrag att flyga till jorden för att berätta goda nyheter till Maria...

Både herdar, vise män, änglar, Josef och Maria i synkroniserad danspose :)

Näe, nu vill jag ha snö!!! Vitt, gnistrande, frasigt, kallt, klart, frostigt. S.N.Ö!!!

Jag förstår liksom inte riktigt meningen med allt regn och slask? Grått, trist och truktansvärt tråkigt väder - nej tack!

Mysig julmarknad på Skansen, Seglora kyrka och stämmningsfulla adventssånger av duktiga sjunga-högt-och-fint-vokalister, saffrans-och pepparkaksmuffins deluxe, flanerande längs folkfyllda gator, en aning shopping, fika vid öppna spisen hos charmiga Fröknarna Helin & Voltaire på djurgården (med glaskrossning signerat systerslarvig), tveksam saffransglögg, pepparkaksbak och adventsmys i massor!! Helt enkelt en toppenhelg :)

Utsikt från Skansen. Innan dimman kom...


Glasblåsning pågår.


Trevliga små hus och gator inne på Skansen.


Och varför ser jag så förvånad/överraskar/förskräckt ut?


Här handlar man minsann på Konsum.


Någon som vet vad detta är?


Mer Skansen...


"Lotteri-längan"


Julmarknad. Och nu börjar dimman lägga sig som ett täcke över staden...


...och det "tjockade" på ordentligt! Så här blir det om man som amatör försöker ta kort med blixt i tjock dimma. Bakom dimman skymtar ljusen från Fröknarna Helin & Voltaire.


Kul grej istället för att få en tråkig nummerlapp.


Drottninggatan.


Sergels torg strålades plötsligt upp av ett rymdskepp...


"Pepprisar"!!


Helgens plus: Måste erkänna att jag blev lite varm i hjärtat då flera personer kom till undsättning när en farbror ramlat pladask med sin rullator i tunnelbanan. Sjuksystern i mig ville också hjälpa till, men sköt-dig-själv-svensken tog över hand och jag nöjde mig med att från min plats konstaterade att han levde och fick hjälp av andra. En eloge till er som hjälpte till!

Helgens minus: Till min stora förvåning och myckna besvikelse inser jag att stockhomarna är ruskigt dåliga på att skapa julstämming. Adventsstjärnor och stakar lyste med sin frånvaro i vart och vartannat fönster. För att inte säga de flesta fönster... Men men, jag antar att inte alla människor i detta land är adventsmys/julstämnings-nördar som jag ;)