Bryta ihop nu?
Jag är så hjärtinnerligt less på allt som hela tiden ska trixas, fixas, planeras och betalas! Tar det liksom aldrig slut??! Just nu vill jag mest bara bryta ihop en aning. Tycka jättemycket synd om mig och gärna grina en skvätt. Och om jag inte får semester den där ynka natten på sportlovet så tror jag faktiskt jag säger tack och hej till landstinget. För nu behövs en ordentlig ledighet. Pronto!!!
Mitt i ett äventyr
Vår mini-mini-semester blev ett mini-mini-äventyr av den kyligare sorten. Fast trots kylan ett roligt äventyr.
Väl framme på slutdestinationen möttes vi av totalt igensnöad gård och en stuga utan värme/vatten. Nästan en meter snö - bara att plumsa! En liten stig trampades mödosamt upp till stugan och J slet med trasig spade för att få till en liten parkeringsficka. Gissa om ficklamps-batterierna som legat i väskan flera veckor nu var mystiskt försvunna! Till vår stora glädje fixade dock Gud månsken så vi såg vad vi gjorde.
Ett full-klottrat A4 med instruktioner och några "pappa-hjälp!"-samtal senare lyckades vi få till både vatten och början till värme. Blöta, kalla och trötta. Men, med värmedyna i soffan, öppen eld och OS på TV lyckades vi tina upp även vi. So far, so good. Om det inte vore för att huvudsäkringen small precis innan sängdags (väldans klörigt att glömma ugnen på för att få lite värme i köket...). Bara att hoppa i täckbrallorna och ge sig ut i skogen och leta reda på säkringsskåpet. Mitt i natten. Och i djupsnö såklart.
Hej snömängder och tjugo minusgrader!
Självklart fanns det ingen ved inne heller. Bara att plumsa ut i snön och hämta några fuktiga klampar. Fast i solljuset ser allt väldans mycket trivsammare ut...
Dagen efter tog vi oss till skidbacken. I tjugoen minusgrader (tår, fingrar och kinder klagade högljutt...). Men den stålande solen hjälpte till att hålla humöret uppe. Och framåt eftemiddagen var det faktiskt bara sexton minus...
Sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol i sinne - Rudolf.
Positivt med kyla - inte mycket folk i backarna.
Sagolikt vackert med all snö.
Fin utsikt (då menar jag såklart den snygga skidåkaren där till vänster ;P).
Mr och mrs Google is in the skidbacke!
På hemvägen tvingade jag in stackars J till min absoluta favvis-butik: Nordljus. Och upptäckte till min fasa att jag just fått lön också... ;P Om du inte vart där kan jag varmt rekommendera stället. Eller åtminstonde hemsidan: www.nordljus.net
Två rosa muggar från Rice fick följa med hem, med fina plastskedar till. Har suktat efter dem länge länge och de är sååå fiiina! :) Passar både till varma och kalla drycker. Till och med smoothies. Och nej J, de ser inte ut som toastolar!
Me like!
Mitt-i-veckan-weekend
Disken diskad, väskan proppfull, bilen packad och humöret på topp. Då är det bara att packa in älsklingen i bilen och åka söderut. Mot mini-mini-semester med skidåkning och bras-mys. Helt enkelt en "mitt-i-veckan-weekend" :)
Nu håller vi bara tummarna för att...
1) ...vi lyckas skotta oss in i stugan
2) ...vattenledningarna inte frusit sönder
3) ...vi hittar alla trehundra ventiler, kopplingar och strömbrytare som behövs för att få igång vatten och värme
4) ...det inte är Sibirisk midvinterkyla i backen imorgon (så där som man ser på TV, när en påpälsad reporter kastar en kanna vatten i luften och vattnet fryser innan det landar på marken. Sån kyla)
5) ...taket inte rasar in i stugan
Bon "weekend" på er! :)
Olycksfall
Tick... tack...
Och inte blir det bättre av att man fryser. Hela. Tiden. Enda lilla räddningen är ett antal koppar te (som man ju blir kissnödig av), strumpisar som korvar under landstingspyjamasen och koftan i storlek jättestor (som tyvärr måste avlägsnas vid patientnära arbete - burr!!). Termometern visar minus tjugofem grader ute - BURRR!!
Trafikvett tack!
Till alla er som kör med fronten i andras bagageluckor - om du prompt ska köra så nära kan du vara rätt säker på att jag kommer köra lite långsamare. Bara för att! HA!!
(Inser såklart att jag själv inte är ofelbar och kör omedvetet alldeles för nära ibland, men jag försöker åtminstonde hålla avstånd!)
Kylig kyligare kyligast
Änglavakt
Två stygn i pannan, glas i ögonen och lite skrubbsår för L. Träningsvärk i nacken för mig. Nu i efterhand, när förvirringen lagt sig, inser man att vi kom lindrigt undan...
Tack Gud för änglavakt!
Tack till dig som stannade och hjälpte oss!
Tack alla brandmän (kändes som ett dussin, minst), ambulanspersonal och poliser - ni gör ett toppenjobb!
Tack pappa som alltid ställer upp!
Bild från st.nu (jag står insvept i filt, nackkrage och toppluva bakom ambulanskillen)
Bagaren & Kocken
Idag längtar jag efter...
...J (alltid!).
...ett till rum i lägenheten. Ett arbets-/gäst-/pysselrum med gästsäng, skrivbordet jag snodde åt mig från mormors föräldrar (finfint!) och prydliga rader med pärmar, tidsskriftssamlare och lådor. Vill ha!
...semester och ledighet.
...att godissuget skulle försvinna.
Beware of läkmedelsmodulsmonstret
Dagens...
...energinivå: Satt väl sisådär fem minuter i datasalen innan tröttheten slog till. Snaaark!!
...fynd: En rosa dammvippa med vita prickar. Extremt nödvändig sak ;P
...påkommen med handen i kakburken (nästan i alla fall): Är helt säker på att jag i stressen lämnade en överbliven bit skinksmörgås på bänken imorse. Hittade smärgåsbiten på golvet nyss. Utan skinka. Koi, you're so busted!
Och nu? Ska försöka stänga ner hjärnan en halvtimme (bara Koi kan sluta klänga...) innan det är dags för lovsångsövning. Hääärliga tiiider!!
Morgonstund har (inte) guld i mun
Imorgon väntar utbildning i läkemedelsmodul. Klockan 08:30-16:00. Klockan noll-åtta-trettio. Hur i hela Hissingen ska jag kunna kliva upp till den tiden?!? Tidiga mornar är verkligen inte min grej. Inte alls. Och jag kan inte på något sätt förstå hur jag klarade att jobba dagtid förrut. Börja klockan sju känns liksom oöverkommligt. Hur gör ni, alla normala människor med normal dygnsrytm??
Eftersom jag vet att jag kommer snooza lite för länge och klockan alltid går dubbelt så fort på mornarna, så har jag i alla fall förberett mig minutiöst. Laddat för snabb-frulle, lagt fram kläder och packat väskan. Duktigt va? ;)
Jo, så kan man ju ladda upp med lite Hillsong också... Sååå braaa!
Kyrkan en lördagkväll? Självklart! :)
Jag måste nog ta mig till gudstjänsten imorgon ändå. Trots att det innebär ynka nittio minuters sömn efter jobbet... Det kan det vara värt :)
Mysig Alla Hjärtans Dag på er! ♥
Vem körde över mig inatt?!
Är det föresten någon som ska göra nåt mysigt på Alla Hjärtans Dag? Tell me! Fröken Nyfiken känner för något uppiggande ;)
Smile and the world smiles with you
En sak på listan: skotta parkeringsplatsen. Jag kan inte ens använda min dyra parkering eftersom den är totalt översnöad. Kör liksom bara fast om jag försöker. I alla fall klev jag med nyvunna krafter ut till bilen igår. Och gissa vad. Traktorn har skottat MIN PARKERING!! Första saken på listan - check! Åsså kommer älsklingen i veckan också. Check! :)
Smile and the world smiles with you ♥
Om arbetsskor och slalompjäxor.
En liten fundering; varför kan de inte tillverka skor som inte känns som PJÄXOR?? Den här varianten är visserligen två kilo lättare än mina förra, och med en sula som faktiskt går att flexa lite (lite bättre än föregående tegelstenar). Det tackar vi för. Men, faktum kvarstår att skorna är klumpigare än klumpigast. Man ser antagligen ut som John Cleese i "silly walk" när man klafsar runt i de här pjäxorna. Och trots att skorna är öppna, typ vandrar-sandal, så tog det kanske tio minuter innan fötterna kändes svett-fuktiga.
Tack landstinget för pjäxorna. Ett litet spartips dock: en tegelsten/plankbit som knyts fast på foten med ett rep hade blivit billigare... Med samma konfortnivå.
Focus? Ja tack!
I torsdags fick min gamla rosthög lämna över stafettpinnen till en trevlig liten röd sak. En liten röd som liksom bara stod vid Vasaloppsspåret och väntade på att få bli hämtad. :)
Så nu säger jag bye bye till rosthögs-Mondeon och välkommen till blanka fina Focusen. En bil som för övrigt har avgassystemet under istället för i bilen, handbroms som faktiskt bromsar, stjärtvärme som faktiskt värmer och högtalare som inte låter *skrap skrap rassel rassel* om man vrider upp volymen en aning. Och så verkar den ha något som kallas väghållning också. LYX!
Rapport från en skoter
Så sitter man där igen. Med vindpinade kinder och läppar som antagit paretisk form i kylan. Med snor som rinner, fast man inte märker det förrän den letar sig in över de paretiska läpparna. Med bortdomnade fingrar som krampaktigt håller om handtagen medan ryggen får sig en ordentlig genomkörare på den guppiga leden. Och jösses vad kul det är. Årets första skotertur. Dagen till ära visar naturen sig från sin allra bästa vintersida, med sol och grädde på toppen.
Naturen - bra skit det där! I lagom mängd ska väl tilläggas...
(Den här gången kan bildkvalitén inte skyllas på fotografen, utan på mobilen...)
Snödjupet uppmättes ungefär till höftkulan...
Dagar som denna längtar man verkligen inte efter den stora staden, no no.
Magiskt vackert!
På hemvägen dansade älvorna över myrarna.
Landstinget - the never ending mardröm
Okej, är det någon som blir FÖRVÅNAD längre? Jag är verkligen fascinerad över att landstingsledningen lyckas fatta det ena dåliga beslutet efter det andra. Hela tiden! Vilken fantasivärld lever de i egentligen? Och vart ska det hela sluta???
Deppdag
Föregående natt kan man kort sammanfatta så här: gnagande oro, Ågren och missmod.
Dagen som varit: blä, usch, fy, mer Ågren, grått, deppigt, längtigt.
Inatt (efter att ha öst allt deppigt över J, fått ett uppmuntrande SMS, ett finfint album av L och vetskapen om att tanten faktiskt mår bra): välmående och smärtfri ;P
Note to self: att vara deppig är tråkigt - bör undvikas!
