systerslarvig

Bokstavligen från cellen. Sitter nämligen i min cell på Hotell gamla fängelset i Umeå och njuter över att ha en dator som klarar trådlöst internet. Kontakt med omvärlden och möjlighet att fördriva tid med program på "play" - lyx när TV saknas och cellen är... cellaktig... Lite märklig känsla att bo här och veta att folk verkligen "bott" här tidigare. Inlåsta...

Kan verkligen rekommendera Café Göteborg som ligger bredvid fängelset. Supermysigt. Och till salladen idag fick jag, till min förvåning, en liten burk geléhallon! Pluspoäng för den :) Inte så GI, men väldigt uppskattat av en sockerråtta som jag.

Så. Nu är det bara att ladda om för nästa kurs och försöka stupa i säng tidigt. En någorlunda pigg hjärna kommer behövas för att hänga med när det drar igång imorgon: Metodik och mätmetoder. Hujedamig!

Känn på den här ordinationen: Inj Morfin 10 mg/ml i dosen 1 L/min. En liter per minut, haha, fluscha in eller..? Här kan man ju förstå varför det är (livs!)viktigt att verkligen kolla ordinationen innan man verkställer den...

 

Nä nu tar vi lite helg va? Förbereder seminariet, går på kalas och packar Umeå-väskan. Igen. Bon week-end!

...ska det aldrig sluta snöa??

En sån dag (tänk Pistvakt). En sån där dag som... en bra dag helt enkelt. Tidigt morgon och några timmar effektivt(!) tentaplugg på bibblan toppat med en IKEA-runda. Och som inte det vore nog, grädden på moset, the icing on the cake och allt det där: avsluta dagen på relaxen med bästa "syster T" och mysigt fika hos Tant A. Sådana här kvällar skulle man behöva lite oftare, välbefinnande för både kropp och själ!

Nu är frågan; sova någon timme och plåga sig upp när klockan ringer noll-två-noll-noll eller hålla sig vaken till noll-två-noll-noll(plugga?) då det är dags att hämta på tåget? Lutar åt det senare. Jag kommer ju inte vakna tidigt imorrn oavsett alternativ och då slipper jag ett plågsamt uppvaknande...

Den där serien som går på SVT, Akuten, har inte fattat grejen med den förrän nu (har i och för sig inte sett den förrän nu). Rekommenderas!

Vanliga människor, verkliga situationer. Hjältar. Man blir liksom påmind om hur skört livet egentligen är... Hur mycket man än planerar så har man egentligen inte en enda aning om hur morgondagen ser ut.

Tisdagsfilosofiska funderingar från en nedsutten soffa.

Åttatusenåttahundra tecken. Det går i alla fall åt rätt håll! Att äntligen få en dag utan att huvudet känns fullt av sirap har gjort underverk för plugginspirationen. Normal dygnsrytm i kroppen är grejer det. Och inte blir det sämre av en bukett tulpaner i blickfånget :)

Trevlig måndag hörrni!

En helt jobbfri helg utan något annat inbokat, när hände det sist? En god förutsättning för att få klart den här rackarns uppgiften kan man tycka.

Jo visst.

I teorin. Att gå från ord till handling är dock en väääldigt lång väg nu för tiden...

Insåg dessutom att jag hämtat all tänkbar info huller om buller till en hel avhandling. Typ. Blir lätt så när ämnet är intressant och det där med begränsning verkar inte vara min starka sida.

Så nu måste trettiofyratusen tecken bantas ner till MAX sextusen... Eh, oj...