03:04:59

Den som uppfann vintertiden tänkte definitivt inte på nattarbetarna, no sir! Är det föresten någon som vet varför man började med sommar-/vintertid? Och vad vad "standardtiden" innan man började ändra en timme hit och dit; sommar- eller vintertid? Sånt där viktigt som man kan gå och fundera på liksom...

Hur som helst är jag glad att vi fick en patient precis i omställningen, så man slapp sitta och stirra på en klocka som visar 03:04:59 i en hel timme. Tack tack för det. Lite surt bara att det var precis i slutet av den där serien vi kollat på hela natten. Fem avsnitt i rad eller så, och så missar man själva upplösningen. Surt.

Då ska man bara försöka ta sig igenom tre och en halv timme till då, sova lite och iväg på megalovsångsövning - kul i massor om det sistnämnda!


Uppdatering: Det gjorde visst inget att man missade "slutet" på den där serien. Det var visst avsnitt 1-5 som visades inatt. Av TJUGOFEM! Tack och hej med resten...

Återvinning när den är som sämst

Även om jag ganska ofta är mer än less på mitt jobb, så är jag ändå tacksam att jag inte är "sopgubbe" på min gata. Jag skulle bli v.a.n.s.i.n.n.i.g! Hur tänker man när man slänger plastpåsar och lysrör i tunnan där ofärgat glas ska samlas in? Bryr man sig helt enkelt inte? Förstår man inte? Eller vill man bara sabotera? Tror man att den där lappen där det står att man INTE får slänga plast i glas-tunnan är uppsatt som en fin dekoration? Lite som när folk parkerar framför förbjudet-att-parkera-skyltar. Typ så. Vad är det egentligen för idé att man försöker återvinna och tänka liiite miljörätt, när vissa bara förstör?

Fast mest upprörd är jag nog över att jag blivit en sån där gnällig människa. En sån där som kan allt och måste bry sig. En sån där som tapetserar väggarna i trapphus och tvättstugor med arga lappar. Gärna lappar med stora bokstäver och många utropstecken. När hände det?

Ost, kex och teflon

Nu har jag äntligen hittat en diagnos för mitt dåliga kom-ihåg: teflonminne. Liksom inget som riktigt fastnar. Jättebra om man är en stekpanna. Mindre bra om man är människa.

För övrigt har vi det väldans lyxigt just nu med ost, kex och Ahlgrens. Inte ofta man får gotta till sig med sånt på jobbet! :) Men nåt kul ska man väl ha när man måste jobba årets längsta natt (vi laddar för morgondagen). Och så mycket tomplatser som vi har nu på avdelningen har vi nog inte haft sedan stan brann... Bara att njuta så länge det varar. För det kommer troligtvis ändras nu när jag i mitt oförstånd sa till medicinjouren att vi har massor med platser. Knasigt...

Friskförklarad och renoveringssugen

Alltså, jag skulle så väldigt gärna vilja göra något drastiskt åt min lägenhet. En helrenovering. Men den får inte kosta massa pengar. Och helst inte vara för avancerad. Och så får det inte göra någon inverkan på väggar, golv och tak (eftersom det är en hyreslägenhet). Förslag mottages tacksamt!! ;)

För övrigt är mild förkylning numera mitt normaltillstånd. Lite snorig, lite killekill i halsen och lite slemhosta. Men jag har bestämt mig för att strunta i det. Jag tänker låtstas att jag är frisk för jag är en aning less på att vara förkyld nu efter fem veckor. Så länge jag slipper det där eländiga bilaterala öronlocket så är jag nöjd (årets bästa inköp: Otrivin nässpray!).


Spegel spegel på väggen där...

Råkade titta upp vid handfatet och får syn på mig själv i spegeln. Vet inte riktigt vad jag ska kalla den där människan som tittar tillbaks på mig. Hej-kom-och-hjälp-mig? För hjälp behöver jag uppenbarligen massor av!

Ett trött ansikte med en snorig näsa i mitten. Hyn är torr och glåmig, liksom lite grådassig. Ögonen svällda, rödsprängda och fulla med klet (ögoninfektion på gång?). Det där försöket att dölja påsiga ögonlock kan väl betraktas som misslyckat. Typ så. Det hela toppas med en "gardinlugg" à la sjuttiotal - tjusigt! Eftersom jag inte kunnat bestämma mig för om jag ska spara eller klippa luggen har den liksom bara "varit".

Men men... inget som inte tre veckors spa-vistelse inte kan bota! Synd bara att någon sådan inte finns inbokad det närmaste decenniet...

Snorig snorigare snorigast

Efter fyra veckor tog så förkylningen om på nytt. Mer snor + ett tillägg av halsont och hosta. Tycker själv jag låter som en knarrig gammal dörr när jag pratar emellanåt. Kul. Verkligen kul. Efter att ha varit totalt däckad i soffan igår har jag bestämt att det här får bli en vilo-vecka. Hur typiskt är inte det? Jag som inte tränat på cirka två år får äntligen en spark i baken och vill vill vill träna, går och blir samtidigt långdraget förkyld. Kan inte ens komma ihåg att jag någonsin varit såhär lång-hängig. Varför just nu??

Dagens I-landsproblem.

Landstinget. Igen.

Ännu en gång har våra kära landstingstopp skitit i det blå skåpet. Rejält. Någon som är förvånad? Nä, trodde väl inte det. Och så försöker man förklara det hela med påståenden som bara gör det hela ännu mer komiskt och fullständigt idiotiskt. Räcker det inte med galenskap snart?


Oh the glamour...

Tiden släääpar sig fram inatt. Onödigt med en så seeeg natt när man för en gång skull känner sig pigg och allert. "Svansförrådet" är redan urstädat så jag får väl helt enkelt ta itu med det där äckliga bäckenet som ligger och gottar sig i såpa. En omgång med diskborste + en sväng i dekontaminatorn och det sitter fortfarande intorkat grönt bajs kvar. Tur man har ett så glamouröst jobb...

The neverending snor

Jahapp, nu är det inne på fjärde veckan och näsan är fortfarande snorig (om än mindre än förrut) och locket i öronen har varit mer eller mindre konstant dryga veckan. Börjar misstänka att jag har vätska bakom trumhinnan, även om det verkar vanligast hos barn (rätta mig om jag har fel). Kan visst sitta i länge det där och nej tack till det! Får ta en tripp till apoteket igen och rota fram något avsvällande... Förslag mottages tacksamt.

Sådärja. Nu blommar visst intressebjörken också... ;)


Ny vecka

Känner mig väldans uppladdad efter en alldeles väldans bra återhämtningshelg. Bara umgåtts med älsklingen och haft det bra. Strosat i affärer, ätit god mat, spelat Risk till klockan två på natten och sovit alldeles för länge på mornarna - livskvalitet i ett nötskal. Och tränat förstås (vecka fyra inleddes med sjuttiofem minuter powerwalk/jogg - personrekord med hästlängder!).

Och ja, Boeuf Bourginnionen blev lyckad och väldigt god!

Att kasta guld i soporna

Alla som känner mig vet att jag har en stor passion i livet som stavas G.O.D.I.S. Snarr. Gotta. Sötsaker. Allt. Sockerberoendet gör sig påmint flera gånger om dagen, men jag försöker numera hålla sockerintaget koncentrerat till helgerna (med betoning på försöker).

Hur som helst. En trevlig farbror-patient ville bjuda på godis igår kväll. Instinktivt ville jag säga nej, trots den snälla gesten (snälla farbröder vet ju oftast inte att vårdpersonal har bacillskräck). Men när jag såg att det stod "Marianne" på påsen tog socker-beroendet genast över och skickade snabbt signaler till min hjärna att det faktiskt är papper på godisarna, så en enda liten kunde man ju ta. Tacksamt sträcker jag fram handen och farbrorn skakar ut två godisar. Förvåning. Sen besvikelse. Det finns visst en annan sorts Marianne numera. En som är täckt med choklad och utan papper. I min hand låg två chokladiga godbitar. Jag klistrade på ett leende, försökte diskret smyga ner godisarna i fickan, sa godnatt, gick ut från salen och slängde de två guldklimparna i soporna. Inte helt utan bedrövelse, men man vet ju faktiskt aldrig var farbror-fingrarna varit (kissflaska till exempel) innan de hamnade i godispåsen.

Så tack farbror, och förlåt.

Vardagslyx

Alltså, jag vill inte skryta, men jag har världens bästa pojkvän! Igår blev jag väckt av en puss på kinden till ett dukat middags-bord.

Min älskling han kan han ♥

Det där med kött

Nu. Ska. Snoret. Bort. Har inhandlat ett naturläkemedel som enligt utsago ska göra att man snyter ut halva hjärnan. Låter bra tycker jag, bara jag slipper snörvla sen. Föresten använder jag inte hela mig hjärnkapacitet ändå, så det lär inte saknas något...

Idag har jag dessutom gjort något jag aldrig gjort förrut. Köpt ox-fransyska och kalvlever (men det är mest J's förtjänst). Till helgen ska det nämligen tillagas Boeuf Bourginionne i mitt lilla kök - smaka på den du!

Det där med köttdisk är för mig en rätt ny upplevelse. Känner mig rätt vilsen bland alla biffar, grytbitar och filéer. Men jag tänker att jag ska lära mig. Sen. När jag blir stor. Mest fascinerad blev jag dock av att man kan köpa oxtunga och lammtestiklar bara sådär. Vad i hela hissingen tillagar man av en stor oaptitligt grå tunga och ägg-liknande testiklar??

*snörvel*

Eländes snor-eländet vill inte släppa taget om höger näsborre (och bihålorna misstänker jag). Tack det räcker nu!

Men, eftersom kroppen i övrigt känns pigg trevar jag vidare med powerwalks och promenader. Jakten på en fysisk ålder < 46 har gått in i vecka tre. Nemas problemas när J hänger med och ivrigt "peppar" med positiva ord. Ibland lite för positiva... ;) Föresten fick min teori om kraftledningen och pulsklockan en rejäl törn idag när klockan inte la av en enda gång. Jag misstänker att kraftledningen var avstängd idag... Låter väl rimligt, eller hur?

Förkylning och promenader. Mitt icke-spännande liv i ett nötskal.

Läkerol med chokladsmak?

Förkylningen har släppt min kropp, tack så mycket. Bara tjock-snoret som inte vill lämna höger näsborre men annars är det prima liv. Firade återkomsten av energi i kroppen med en extra powerwalk idag. Pulsklockan fick hänga med och den la av på precis samma ställe som alltid. I frustrationen slog det mig plötsligt att det är precis i samband med att jag passerar under en kraftledning. Jamen det känns ju jättenyttigt att promenera i närheten av kraftledningar om de har sån effekt på en simpel liten pulsklocka. Jättenyttigt!

För övrigt njuter jag av en ledig kväll och vetskapen om att jag troligtvis får träffa min älskling imorrn (äntligen!). Helst skulle jag vilja sätta tänderna i en tvåhundragrams Mmmarabou mjölkchoklad också, men det enda jag hittade hemma var Läkerol. Så nu sitter jag och smaskar läkerol till söndagsfilmen. Mys. Verkligen mys.

Eller näe, läkerol fungerar inte som substitut till choklad. Inte det minsta.

Snörvlig och jobbless

Är det kanske så att man jobbat för mycket ett tag när man inte kan sova på nätterna och känner sig överkörd hela förmiddagarna? Nattjobb är med säkerhet inte nyttigt för kroppen, trust me.

Förkylningen vägrar släppa taget också och nu börjar jag bli less. Enda fördelen är att man kan sitta hemma i soffan och pyssla med fotoalbum en hel dag utan att ha dåligt samvete :)

Fast när jag tänker efter har jag inte så värst mycket att klaga på... Jag ska nämligen försöka bli bättre på att inte ta saker för givet hela tiden, försöka vara lite tacksam för det jag har istället för att klaga. Så näe, jag har det minsann bra, så äre.