Första advent
En eloge till Hagakyrkan som vågar satsa på något utöver det vanliga!
Och inte känns det som någon större förlust att det inte blev någon julskyltning i år. Får jag välja mellan go'fika på stan med familjen och trista gamla lotterier i regnet så väljer jag det första alternativet. Alltid.
VISA
Dagens bra: handsprit. Efter ett möte med en snorig expedit styrdes stegen raka vägen till Apoteket och handsprit inhandlades. Onödiga förkylningar undanbedes vänligen men bestämt!
Sådärja... nu kommer shopping-ångesten också. Härligt, då vet man att allt är som det ska vara ;)
"Talking to me?"
Tanten: Du kan väl hjälpa mig att handla. Du kan gå före eller efter, det spelar ingen roll.
Jag: ???
Tanten börjar i snigelfart rulla iväg in i affären.
Tanten: Kom nu!
Jag: ???!!!!!
Jag hinner knappt fatta vad som hänt och orkar heller inte bry mig så jag låtsas inte höra och smiter snabbt förbi fruktavdelningen. Inte utan dåligt samvete, men dagens goda gärning fick helt enkelt gå till någon annan idag. Man kan väl åtminstonde fråga, eller?
Väl inne i affären ser jag en dam från min trappuppgång. Damen som jag tidigare ALLTID träffade i tvättstugen och som av någon anledning trodde att jag var intresserad av att lyssna till gnäll och elände. "Jaså hon tvättade en ryamatta, oj oj. Och ingen svenska kunde hon säger du? Ja visst är det fruktansvärt smutsigt här... osv". Smiter snabbt förbi hyllor med toapapper för att slippa höra hur hon gnäller för en annan dam... Hela tiden upprepar jag i huvudet: "glöm inte saffran, glöm inte saffran..."
Väl hemma träffar jag såklart på "gnäll-damen" i porten igen, som håller upp dörren så jag kan kånka in mina matkassar och kliva in i hemmets lugna vrå. Tänker att det är tur att det fortfarande finns människor som bryr sig om sina medmänniskor, eftersom jag uppenbarligen inte är en av dom. I nästa sekund inser jag att jag har glömt att köpa saffran.
Efter många om och men har jag dock lyckats tillverka både lussebullar, filbröd och dinkelbullar. Allt till Kurt Nielsens ljuva norska toner...
Och såhär blev mina små guldklimpar (nej, russinen är inte glömda, dom är äckliga)
Bonusdagen
Men, jag ska inte låta ett papper förstöra min dag. Vaknade tidigt idag (för en nattarbetare räknas 8:45 som tidigt), kommer inte ens ihåg när det skedde sist... Nu väntar en sväng på Coop och sen lussebak, brödbak och om energin håller i sig - pepparkaksdeg!
Och det bästa av allt är att jag hela tiden tänkt att det är lördag idag, men eftersom det är fredag så fick jag en hel dag som bonus liksom. Lördagen är fortfarande kvar och jag har inte en enda grej inbokad, behöver inte ens spela i kyrkan ikväll!! En stressfri helg är precis vad jag behöver... Tack Gud för det! =)
Hur tänker ni egentligen?
Har nyss betalat räkningar, en av mina ogillar-sysslor. ALLA verkar vilja ha MINA pengar. Pengar som JAG har tjänat ihop med mina egna små krokiga fingrar. Hallå?! Hur tänkte ni att det här skulle fungera, CSN, TimråBo, Vårdförbundet m.fl. Min lön är faktiskt BEGRÄNSAD!
Blä för räkningar. Känns som att dom bara blir fler och fler, dom ploppar bara mystiskt upp i slutet av varje månad... Är det ett tecken på att man håller på att bli vuxen måntro?
Adventsstjärnorna är i alla fall på plats. Jättemysigt, javisst. Men jag ser ju knappt tangentbordet på datorn! Mysbelysning i all ära, men ibland är det skönt med en 60 W glödlampa också... Räkningarna fick visst mitt humör att gå från solsken till Grinchen - tack för det.
Har dessutom en oroväckande förkylnings-känsla i halsen... Det krävs nog en gigantisk kopp te och MINST en kladdkaka för att bota det här...
Kom just på att jag inte har ägg hemma... =/
Hemma hos...
.......
En del av HIA-receptionen: ambulans-EKG, MIDA, telemetri och ett av våra viktigaste arbetsredskap - datorn! Det här hörnet är för övrigt bästa platsen (om man bortser från "plingandet") eftersom datorerna ger lite extra värme :)
En del av avdelningen, sett från HIA-sidan. Kan säga att det inte är lika lugnt dagtid...
Nitroglycerin - rena dynamiten(!) mot kärlkramp *hihi* Serveras rikligt på avdelningen, både som spray, tablett och dropp.
Var rädd om lilla hjärtat!
Avdelningens egen David Hasselhoff (och då menar jag livräddare såklart) - akutvagnen. Ganska klumpig att släpa runt, men ack så bra att ha när man ska återuppliva hjärtan!
Nystädat läkemedelsrum. Och gissa vem som städat ;P
Personalrummet. Här tillbringas mycket tid under lugna nätter. Men tro inte att vi sover - ett öga på TV:n, ett öga på telemetrierna ovanför och ett öra ut mot avdelningen.
Älska eller hata? Jag väljer att älska - fotens bästa vän =)
Korridoren utanför omklädningsrummet. Notera den hemska gröna färgen (som om den gick att missa) och att man kliver ut från omklädningsrummet och rakt in till obduktion. Najs.
Ensamhet
Varje minut räknas, vänta inte till imorgon!
Saker jag gillar att ogilla (del 3)
Tänk att det finns så mycket som passar in under den här kategorin. Betyder det att jag är en väldigt negativ och gnällig människa? Kanske. Inte omöjligt. Men jag jobbar på det :)
Dagens vinnare är dock en mycket värdig sådan; Mensvärk!
Hade planerat in en mysig shoppingtur i Birsta idag, kolla in lite julklappar och så. Kände redan när jag klev ur bilen att det kanske inte var en jättebra idé. Stegade ändå in och köpte det viktigaste sen kom kramperna. Gjorde ett tappert anfall in i en skoaffär, men slaget var förlorat. 1 - 0 till magkrampen. Jippi! Det enda som hjälper mot detta är Ipren, tonvis med godis och planläge i soffan. Och jag lyckades slänga med lite choklad från Åre Chokladfabrik. Funkar i alla väder =)
När jag äntligen svängde ner på min gata kommer en ambulans och svänger in framför mig. Mitt på gatan ligger en människa i snön! Sjuksköterskan i mig ville genast kliva ur och kolla vad som hänt, men eftersom ambulansen redan var där och dessutom en hel del annat folk ,så lät jag bli och åkte istället en lång runda runt Vivsta för att komma till lägenheten. Kan tänka mig att det var någon som halkat på isen...
Händelsen fick mig i alla fall att glömma min egen dumma mage och påminde mig om att jag faktiskt tycker om mitt jobb. Så nu känner jag mig laddad för en ny jobb-natt bland hjärtpatienterna. Härligt!
Saker jag gillar att ogilla (del 2)
Få saker här i livet gör min arg. Sur och irriterad, javisst, men sällan riktigt arg. När det gäller följade saker är mitt humör dock väldigt nära explosions-gränsen:
- Bilkörning. När mina medtrafikanter plötsligt tror att de åker på en egen privat Bosse-fil och glömmer att det finns fler runt omkring. Gaspedal och blinkers verkar dessutom inte tillhöra standardutrustningen hos vissa bilmärken. Konstigt.
- När folk tar MINA saker (till dig som stal min motorvärmarsladd - låt bli det som inte är ditt!!!).
Och dagens topplacering går till..... sega, låååångsamma och icke sammarbetsvilliga datorer!! *applåder*
Behöver väl knappast motivera varför. Hur kul är det egentligen när det tar 10 minuter att logga in på mailen? Eller när man ska skriva rapport på 15 patienter kl 6 på morgonen och datorn inte fungerar?
Me No Like!
"Den som gör sig besvär"
För ganska precis ett år sedan var jag på ett lovsångs-seminarium med Bengt Johansson (en av Sveriges många superbra, härliga lovsångsledare). En sak som jag har funderat på lite nu och då var när han sa att lovsångsledaren är "den som gör sig besvär". Jag som är relativt ny i rollen som lovsångsledare, har insett mer och mer att detta är en djup sanning :) För det första ska man se till att alla vet när och var vi ska spela, man måste se till att alla (eller åtminstonde de flesta) kommer i tid, plocka ut sånger i god tid innan och se till att alla har text/noter. Och när det gäller att plocka ut sånger så har jag märkt att det blir så mycket bättre om man tar sig tid att lyssna in vad Gud vill att vi ska spela. Har sångerna ett tema? Funkar tonarterna ihop? Tempot?
Jag har mycket kvar att lära. Väldigt mycket. Ju mer man lär sig desto mer inser man att man inte vet. Men, jag gillar att utmana mig själv, växa med uppgiften. Och jag älskar den här uppgiften, även om det innebär att jag måste "göra mig besvär". Kraften och inspirationen finns ju inte mer än en bön bort också, så hur svårt kan det vara?
Ska bli spännande att se hur många som dyker upp ikväll... ;)
Fredag 07:35
Det sägs att omväxling förnöjer och visst är det väl så. Däremot innebär omväxling inte automatiskt förbättring. Första natten - överbeläggning. Andra natten - en patient. Tredje natten såg i stort ut som föregående, möjligen ännu lugnare eftersom vi bara hade en enda patient på HIA och Cardiolog-sidan var ovanligt lugn. Det enda jag gjort är kuffat ur ett TR-band och (som vi ju alltid måste) hållit ett öga på EKG- och ischemiövervakning. Jippi.
För den som inte jobbat natt kan jag berätta att nätterna blir långa, jättelååånga, när man inte har något att göra. Och ju mindre man har att göra, desto mer arbetsskygg blir man. Konsigt nog är det roligare att t.ex. pyssla med läkemedelsrummet de nätter man har lite pyssel med patienterna. Why?! Inte blev det bättre av att jag inledde natten med att byta inloggning till datorn. 30 minuter senare var den inloggningen helt totalt borta ur huvudet. Grattis syster slarvig, du är nu utkastad från datorn!! Börjar faktiskt undra, och det har jag gjort länge, om jag inte är lite dement...?
Men, trots denna fruktansvärt långsamma natt - vad skulle man göra utan dessa underbara kollegor?? Jag tror inte jag skulle fortsätta jobba nätter om det inte vore för att vi har ett så bra "natt-gäng" på Cardiologen. Allehanda ämnen har avhandlats under natten; bröllop, filmer, böcker, "hunkar", match-making m.m. Och vem hade väl anat att det funnits så smaskiga relations-draman på huset ;) Verklighetens Grey's Anatomy, och kanske lite till.
Jo, nu vet jag ju var jag ska gå för att träffa min McDreamy också =P
Dagsljus tack!
Är det konstigt att man känner sig trött och seg den här årstiden?
Godmorgon Jesus...
Vilken enorm trygghet det är att vakna upp varje morgon och veta att Jesus är med mig. Alltid. Både dagar när jag vaknar med ett leende på läpparna och solsken utanför fönstret, och dagar då allt känns skit och jag helst vill dra täcket över huvudet och sova vidare (en vecka eller så). Även de dagar när jag inte KÄNNER mig nära Jesus så VET jag att han finns där.
Har precis läst boken "Jag kommer för att tillbe" av Tim Hughes. Den rekommenderas varmt till alla som på ett enkelt sätt vill få en lite djupare förståelse i tillbedjan och lovsång. Med en hel del praktiska tips :) Följande stycke från boken fick i alla fall mig att stanna upp och tänka efter...
"Tillbedjan kommer från det våra hjärtan flödar över av. Om du klämmer på en apelsin rinner det ut apelsinsaft. Om någon skulle klämma på ditt hjärta, vad är det då som rinner ut? Skulle det vara egenkärlek? Skulle det vara kärlek till ett popband, ett fotbollslag, en flickvän eller pojkvän? Skulle det vara din passion för Jesus? Vi tillber alla något. Människan är skapad för att tillbe. Den stora frågan är: vem eller vad tillber vi? John Wimber sa en gång: "Vårt hjärtas längtan skulle vara att tillbe Gud, vi har skapats av Gud för detta syfte. Om vi inte tillber Gud kommer vi att tillbe någon eller något annat." Om Jesus inte är första prioritet i våra liv kommer vi aldrig helt att tillbe honom."
Saker jag gillar att ogilla
....och på första plats.... *trummvirrvel* ...DISKA!!!
Välkommen!
Så nu är jag här. Mest för min egen del, kanske som en sorts terapi. Ett sätt att få lite ordning i en kaotisk verklighet (ska dock försöka undvika "kära dagbok...").
Välkommen att följa med mig in i en ny värld!
