Fredagsmys light

Ett stycke fryspizza och en påse lösviktsgodis till mig. Ett stycke Gourmet Perle med kycklingsmak till Koi. Fredagsmys light liksom.

Senior Alert

Hud/vävnad/Trycksår: Modifierad Nortonskala - 24 poäng
Nutrition: SF MNA - 12 poäng
Aktivitet/Fallrisk: DFRI - 0 poäng

Antal trycksår vid ankomst: 0

Sammansatt status: Ingen riskpatient avseende trycksår, undernäring och fallrisk.


Okej, det kan ju vara bra att veta. Att man inte räknas som riskpatient alltså. I och för sig är jag inte över sextiofem år än, men det skadar väl inte att vara ute i tid? Så man vet när det är dags att skaffa näringsdrycker, sänggrindar och rullator...

Ibland undrar man ju vad vi håller på med på avdelningarna. Vad vill man egentligen prioritera tiden till? Sortera papper och knappra på dator? Eller faktiskt finnas hos patienterna? Nä, jag säger som min underbara kollega syster E skulle sagt: Gaaas!!

Dagens uppmuntran

Jesus stannade och sade till dem att leda fram honom.
"Vad vill du att jag skall göra för dig?"
Han svarade: "Herre, gör så att jag kan se igen."
Jesus sade: "Du kan se igen. Din tro har hjälpt dig."
Genast kunde han se, och han följde med Jesus och prisade Gud. Och allt folket som såg det sjöng Guds lov.
(Luk. 18:40-43)

Av någon anledning föll mina ögon på den här bibelversen idag, och den har liksom fastnat... Jag tror. Gör du?

Torsdag

Rycks plötsligt ur sömnen av dörrklockan och hör hur någon rasslar med nycklar. Störtar ur sängen och rafsar åt mig morgonrocken. Överväger en sekund tanken att det kanske var en dröm? Nähä, inte det. Fastighetsskötaren och en till snubbe vill kika på den misstänkta fuktskadan. De ser lite besvärade ut över mitt uppenbart nyvakna tillstånd och jag mummlar något om natt-jobb (samtidigt som jag argt tänker att de kunde väl ringt först).

Visar var fuktskadan är och här någonstans börjar jag vakna till så pass att jag plötsligt inser att jag står där med pyjamas, sunkig morgonrock, nyvaken-frisyr och anti-black-head-klet i ansiktet. Tassar snabbt ut i köket och låtsat vara väldigt upptagen med att öppna posten. Fortfarande med en puls på cirka hundraåttio (man får liksom puls av att tvärt vakna och kasta sig ur sängen samtidigt som två främmande karlar kliver in i lägenheten). Inte kan jag dra på mig andra kläder heller, eftersom fuktskadan är i sovrummet.

Det tar i alla fall inte lång stund innan det konstateras att det inte är något att göra åt det där just nu, tack och hej. Skönt tänker jag. Glad att ha fått lite användning för min nya verktygslåda (jorå, jag har en sån), men lite sur över att de inte ens ursäktar att de kliver in mitt i min värdefulla sömn. Kryper ner under täcket och låter John Blund vagga mig in i drömmarna igen.

En helt vanlig torsdag, hemma hos mig.

Några klick senare...

Sådärja, då har jag snart beställt upp lönen som kommer på fredag. Ett litet klick här och ett där. Hur enkelt som helst! Sen får jag väl leva på lovsång och läsning resten av månaden (har faktiskt inte beställt ett enda klädesplagg). Kanske ett paket nudlar lite nu och då.

Hemmakväll

Jahapp, då sitter man är igen då. Ensam. Nyss vinkat hejdå till älsklingen på perrongen (dumt att långt-bort-i-stan ska ligga så långt bort...) och förbereder mig för några dagar i längtis-tillstånd. Men jag är i alla fall tacksam att jag är ledig inatt. Det behövs lite mental återhämtning efter den här bedrövliga helgen - blågrön tre nätter i rad. Bläää!

Så, ikväll blir det slappar-kväll i soffan. Koi har redan intagit chill-position och rullat ihop sig till en liten boll bland kuddarna. Lakritstrollet mitt :) Fram med cheesecaken vettja!

Om barnet och vapnen

Zappade runt lite till frukost-mackan imorse och hamnade på dokumentären "Barn med vapen i USA". Höll på att sätta téet i halsen, så upprörd blev i alla fall jag. Rent obehagligt! Hur i hela friden kan man lära sina barn skjuta med riktiga vapen? Och hur kan man försvara vapeninnehavet med att det är till för att "skydda familjen", när man samtidigt visar upp en hel vapenarsenal? Räcker det inte med ett vapen för att försvara sig? Man kan ju ändå inte använda alla samtidigt.

I nästa filmklipp sitter den inte alltför gamla dottern och avfyrar ett maskingevär som klarar 600 kulor/minut. Hur tänker man då? Ska man peppra första bästa inkräktare med 600 kulhål? Lite rädd blir man ju när sonen i familjen säger att han skulle skjuta första och fråga sen, för att "skydda familjen".

Och hur tänker man när man skickar sexåringar på vapenkurs? Det är väl klart att barn tycker det är kul och häftigt att få skjuta med pistol/gevär. I ungefär fem sekunder. Hur många sexåringar har tålamod att koncentrera sig på en genomgång av massa säkerhetsföreskrifter?

Rätt sjukt att det i USA inte finns någon åldersgräns för att använda ett vapen, så länge det är i vuxens sällskap. Men vad händer när ditt barn i ett oövervakat ögonblick bara vill leka lite med vapnet? Det räcker ju faktiskt med en enda kula för att både ditt eget och någon annans liv ska blir totalt förstört. Vad får de barnen för bild av hur världen ser ut egentligen?

Och så får du köpa vapen tre år innan du får köpa alkohol på krogen. Är det konstigt att världen ser ut som den gör?

Michael Moore har gjort en liten filmsnutt om detta med vapen i USA (ur filmen Bowlinng for Columbine). Såklart lite tillspettsad, men ändå...


Tomhet, idel tomhet

Då har man sagt hejdå till älsklingen igen då. Jag jobbar hela helgen och älsklingen ska passa läger-kids. Och lika tråkigt är det att säga hejdå, varje gång. Inte bara det att han saknas rent fysiskt, det är något som saknas på insidan också. Det blir liksom en liten klump... Jösses vad jag är galen i min fina hjärtevän!

Så, nu blir det till att ladda med lite thai-mat innan jobbet, mysa lite med Koi och så kommer lillebror förbi en sväng också.

Igår hann vi föresten med en liten utflykt till Vättaberget. Riktigt trevligt! Och fin liten stenkyrka har de därborta också. Synd att man inte fick kika in i den bara...




Systerslarvig bakar

Receptet sa sextio. Slutresultatet blev tjugoen. Jag gillar STORA kakor jag :)


Bike'n Fly 2010

Årets upplaga av Bike'n Fly. För trettonde året i rad faktiskt. Hur bra är inte det?

Så, njut nu av detta så ses vi nästa år. Okej? ;)
Enjoy!


8 aborrar och 1 tjyv-mört

Solen sken, sjön glittrade, storspoven skrek och fåglarna kvittrade. Grodorna flöt som badankor i vassen och fisken nappade som barn efter glassen. (Väldigt vad det rimmar idag då ;P). Helt enkelt en u.n.d.e.r.b.a.r måndag i Guds alldeles fantastiska natur!

Och för att göra det hela liiite bättre har jag inte bara varit med och grävt upp masken, utan dessutom försökt trä på den på kroken själv också (inte dåligt för en löjlig småkryps-ogillare som jag). Till råga på allt var det den första fisk jag någonsin fått. Hur stolt var inte jag! *hihi*


Snart på kroken...


Är inte det här avkoppling och rekreation så vet inte jag!


Bildbeviset. Och ja, ärets första solbränna införskaffades denna dag. Nacke/axlar, armar och nästipp.


Aborre.


Samma aborre som ovan. Fast i ett senare skede :)


Fiskepremiär

Masken uppgrävd, spöna krokade och klara, båten i sjön. Då håller vi väl tummarna för att abborrarna är sugna på lite mask då.

Tjillevippen!

Nu är det dags...

Så håller vi alla tummarna för att det inte regnar ikväll/natt. Det är ju nämligen dags för årets upplaga av Bike'n Fly!!! (för den nyfikne finns mer info HÄR).

Hur som helst, kul kommer det bli. I massor :)

Lovsång à la 2000-tal

Ännu ett klipp jag "snott" från fru Flatebö. För det första är det en fantastiskt härlig lovsång och inte blir det sämre av att killen faktiskt kan sjunga. För det andra så är det här helt enkelt galet bra! Teknikens underbara (och lite märkliga) värld. Låt oss alla fatta varandras händer och gemensamt höja våra röster: teknikens underbara värld.



Att vara (o)arbetslös

Egentligen är det inte konstigt att man blir less ibland. Först pluggar man (i det här fallet jag) nio år i grundskola. Tre år gymnasium. Och en massa sommarjobbande hit och dit. Direkt från gymnasiet till universitet i tre år. Började jobba fem dagar efter examen och sedan dess har jag inte varit arbetslös en enda dag. Jag är självklart enormt tacksam att jag inte behövt gå arbetslös. Men så är det väl inte konstigt att man blir lite less ibland heller...

Verkar dessutom som om jag slipper få sparken den här spar-omgången (så skööönt!!!). Så jag får väl vara beredd på att bli less några gånger till. Fast på ett positivt sätt förstås :)

Mellanstora mellansvenska städer

"Fast jag ofta längtar bort
är jag kvar här ändå
i den värld som jag känner och begriper
Fastän vintern är för lång
och kostymen lite trång
är det här den värld jag känner och begriper"

Tomas Andersson Wij - han kan han.

Stockholm vs Timrå

I Stockholm kan man:

...strosa i Gamla stan med finfina girls


...äta smörgåsar stora som limpor


...och dricka latte ur soppskålar *mums*


...se Bounce på Globen


...hitta vitsippor ungefär en vecka innan de dyker upp i Timrå


...ha picknick med älsklingen i Rålis


...med pannkakor och färska jordgubbar


...och utsikt mot Västerbron(?)


...promenera längs Norrmälarstrand och köpa med sig roliga macaroner från Petite France


...gå på bio med knasiga 3D-brillor




I Timrå kan man:

...handla på Coop och städa lägenhet?


Att göra nada

Ibland är det skönt att bara strunta i allt som man borde eller måste göra, och bara göra ingenting. Nada. Till exempel organisera nya pyssellådan (organiseringsnörd? Näää.... ;P).



Och kika i senaste bokfyndet, fullproppad med fina kort, dukningar m.m. En sån där bok som fyller hjärnan till bristningsgränsen med massa knasiga idéer. I like! Kanske bra att J inte är här ändå. Han är väl inte riktigt lika begeistrad i pyssel och inredning som jag...


Slapparsöndag

Var helt utan patient fredag natt, då min eminenta HIA-kollega hade en enda patient. Inatt hade jag en enda patient och min kollega var utan. Rättvist ska det vara! :) Trots en superlugn helg på jobbet ska det bli skönt med en slappar-kväll. Bara jag, Koi, TV:n och morotskaka. Det enda som saknas är min hjärtevän...

Har förövrigt handlat Sveriges dyraste matkassar idag. Bra jobbat till mig!


Vårsol

Det är mycket nu. Kanske lite för mycket? Resväska och necessär har inte varit ordentligt uppackade på någon månad, blommorna vissnar, diskberget är intorkat, kylskåpet tomt, att-göra-listan har växt sig lååång och Koi har klor som får vilken djurvän som helst att spärra upp ögonen i förskräckelse. Kan inte ens utnyttja tråkiga nattimmar med att uppdatera/läsa bloggar, eftersom landstinget blockerat det mesta som har med bloggar att göra (därav denna tidiga uppdatering).

Men men, allt som ska göras får nog vänta ett tag till för idag ska jag sova sova SOVA! Sen får vi se. Antingen tar jag tag i att-göra-listan. Eller städningen. Eller bara slappar tills det är dags att ta sig till jobbet igen. Kanske en promenix i solen? Jobbigt det där med vårsol förestend. Man blir ju så stressad över att få gå ut och njuta av de där värdefulla strålarna så fort de kikar fram.

Och för den som undrar kan jag meddela att det numera är ljust dygnet runt. Inte jätteljust, men så pass ljust att det inte är kolsvart. Vilket innebär att det snart är midsommar och sen blir det mörkare igen. Dagens optimist? Inte jag!