Fredagsnöje
Billigt fredagsnöje: Ordalaget i P4 Västernorrland.
Jobbhelg stundar, disken verkar fortfarande inte ha diskat sig själv och verkstaden där lilla röda sovit inatt lär nog vilja ha en rejält stor peng för besväret så här på fredagen. Men det får framtids-jag ta hand om. Nutids-jag väljer att njuta av solsken och vår-väder som om inga bekymmer fanns! Man kan ju försöka i alla fall... ;)
Trevlig helg!
Kajsa och Sixten
Mesdames et messieurs, je vous présente... Kajsa och Sixten! Två lite sneda och krokiga hjärtekatter. Här sitter de och filurar på vilken liten nyopererad famn de kan tänkas hamna i framöver. Bakåtsträvare som jag är har jag naturligtvis gjort en rosa tjejkatt och en blå pojkkatt. Därmed inte sagt att en tjej nödvändigtvis måste välja tjejkatten... :)


Till dig vars bil låg och nosade min lilla bil i rumpan nu på morgonen
Du kanske tycker om att bli påkörd och så, med whiplash och trasig bil. Men det gör inte jag. Jag vill gärna vara säker på att jag faktiskt inte kommer bli påkörd innan jag gasar ut i korsningar. Typ så. Och därför tycker jag det var ganska onödigt att du tutade så fort det blev en liten lucka, trots att det inte gick att se vilka bilar som faktiskt skulle svänga och inte. Väldigt onödigt.
Hoppas du blev irriterad av den extra långsamma åkturen bakom min lilla bil efter korsningen. I så fall kan vi väl säga att vi är kvitt, du och jag - HA!
P.S. Jag är helt bombis på att det var en karl i åldern typ tjugofem till sextiotre som satt i den där bilen. Någon som säger emot? ;)
Det där med tiggare...
Det här med alla tiggare som ploppat upp överallt... Okej, jag tycker inte det är jättekul att möta ett bedjande "please" varje gång jag går till en affär, verkligen inte. Men. Vad är vi egentligen rädda för?!! Utanför sjukhuset idag satt en kvinna och sträckta fram sin pappersmugg. En man passerar och upprepar "Go home, go home!". Men hallå, hur svårt är det att bara gå förbi och låta bli att skänka en slant om man nu inte vill. Man måste väl inte vara otrevlig? För att inte tala om de kommentarer som ibland dyker upp på fejjan. Är det något som är skrämmande så är det väl hur vi beter oss mot de som har det sämre än vi. Även om många får det allt svårare här i Sverige också, så har i alla fall de flesta tak över huvudet, kläder och någon form av mat på bordet.
Så vad är vi så rädda för? Att eventuellt måsta ge en liten bit av vår egen bekvämlighet för att andra ska kunna ta det lite bättre?
Ångrar att jag inte vände på klacken och tydligt plockade fram en peng till den stackars kvinnan idag, enbart för att reta den där mannen!
Tänk om Sverige skulle drabbas av någon form av katastrof och vi måste fly. Vart skulle vi då ta vägen? Finns väl snart inget land som vill ta emot svenskar, med tanke på hur vi behandlar andra... Att behandla andra som man själv vill bli behandlad, tror jag vi alla skulle må lite bättre av att åtminstone försöka tänka på lite oftare. Inte minst jag.
Lycklig och tacksam
Lycka och tacksamhet är att efter ännu en smått hysterisk natt (ska det aldrig ta slut?) bli hämtad efter jobbet och sen inte bara vakna till ett dukat bord, utan dessutom hitta en ask Marabou-hjärtan på sin tallrik.
Har jag sagt att jag har världens bästa make? :)
Har jag sagt att jag har världens bästa make? :)