systerslarvig

Näe.
Nu är det nog.

Jag O.R.K.A.R  I.N.T.E  M.E.R!!!

Senaste, ja vad kan det vara, två-tre veckorna har det inte bara varit överbeläggningar konstant (måndag morgon fanns det totalt minus tjugoen(!!) vårdplatser på Sundsvalls sjukhus), utan riktigt många dåliga patienter. Det går liksom i ett. Hela. Tiden. Kommer inte ihåg när jag senast satt och åt en smörgås i lugn och ro på jobbet och jag kan ärligt säga att jag (och mina kollegor såklart) gjort mig förtjänt av vart enda futtigt öre senaste arbetspassen. Men oj vad det tärt på kropp och knopp! Skulle jag bli beordrad att jobba inatt skulle jag troligen bryta ihop. Totalt.

Orkar. Inte. Mer!

Tur man har förmånen att få komma hem till älsklingens varma famn, en kopp varm choklad och leverpastejsmörgås. Det behövs när man bryter ihop en aning efter jobbet...


Någon som har tips på nytt jobb?