1. Du kommer på dig själv sitta och nynna "Åh wiki wiki hej, wiki du är helt okej, hej wiki, hej wiki..." (wiki är alltså namnet på det dokument(?) där vi lägger in grupparbetet).
2. Du "ritar" mönster med skeden i tekoppen samtidigt som du stirrar ner i botten och tänker... absolut ingenting.
Suck... Ena stunden känner man sig supersmart som fattar grejen med den där teorin, och nästa stund fattar man noll och känner sig bara korkad. Så får man äntligen en idé men hittar ingen bra referens till den bra idén. Frustration!! Hur svårt kan det vara egentligen? På hela världsvida webben borde det väl finnas en enda sida med det material jag vill ha? Pretty please??
1. Min mobil är återuppstånden! Igår bestämde den sig helt plötsligt för att fungera som vanligt och glad blev jag. Tack Jesus att jag slapp skaffa ny mobil (eller ajfån ;P)!
2. Den där pelargonblomman jag lyckades bryta av har fått eget liv och egna små rötter. En ny liten pelargon frodas, helt oplanerat. Kul :)
3. Mina två tråkiga orkidéer som för länge sedan tappat allt vad blommor heter och bara bestod av skrumpnande blad har även de, återuppstått! Hur? Skippade alla gör-si-och-gör-inte-så-tips, med avsvalnat kokat regnvatten i små dripp-droppmängder hit och dit. Började vattna dem som alla andra blommor och det fullkomligt sprutar rötter och blad ur dem. Till och med en blomstängel har tittat fram - hurra!
Jag har sagt det förr och säger det igen; ibland krävs så lite för att ge vardagen guldkant!
...är det fler än jag som noterat att folk som äger en iPhone inte äger en mobil. De äger en iPhone. Man säger till exempel inte "jag har köpt en ny mobiltelefon" eller "jag ska bara hämta min mobil". Man säger "jag har köpt en ny iPhone" och "jag ska bara hämta min iPhone". Det är liksom en helt egen kategori.
Fascinerande.
Själv äger jag en Samsung, alltså en mobiltelefon, och är lika glad för det (fast nog skulle jag vara gladare om den vore lite mindre död just nu...).
Kladdkakan gjorde inte jobbet, möjligen tillfälligt. Så precis när man tycker att det börjar vända, vänder det igen med feber, yrsel och sprängande bihålor. Blä! Inte likt mig att vara däckad så här länge... Blää!!
Men nu är det slut med sjuknärvaro på kardiologen. Nu idkas sjukfrånvaro och sjukstuga tills kroppen är frisk igen och kan utföra arbetet och studierna till hundra procent (eller snarare hundraåttio procent). Punkt på det.
Kladdkaka måste väl ändå tillhöra kategorin friskfaktorer (eller salutogeneser om man vill vara lite skrytig)? Och friskfaktorer är ju viktiga. Är man då förkyld måste det vara superbra med kladdkaka, eller hur? :)
Japp, så får det blir. Kladdkaka och en pluggfri eftermiddag, sen är man förhoppningsvis fit for fight på sjunde våningen inatt.
Snor, snorigare, snorigast. Den här förkylningen vägrar släppa taget, snarare så att det övergått i ett snor-crescendo med inslag av febrighet... Inte optimalt hälsotillstånd om man säger så.
Apropå snor... När man nu sitter här och har snytit sig för femtielfte gången funderar man ju på hur mycket snor en människa egentligen kan producera? Och vad själva "råvaran" till snoret kommer ifrån? Enligt Wikipedia är det så här det ligger till (den känslige kan ju undvika sista meningen om mucofagi):
Snor eller nasalt mucus är det slem (mucus) som bildas av slemhinnorna i näsan. Slem bildas även av ackumulerad extracellulär vätska, vilken ökar i omfattning vid ett inflammationssvar. Under en dag kan det bildas upp emot ett par deciliter slem.
Slemmet transporteras bakåt i näsan och ned i svalget av cilieförande celler i slemhinnan. Luften som inandas innehåller en mängd damm och andra partiklar vilka delvis fastnar i snoret och därmed fungerar snoret som ett luftfilter som skonar lungorna. Detta syns tydligt då man vistas i förorenad luft då snoret får en gråsvart färg. Då nasofarynx är tillhåll för en mängd bakterier och virus är snoret en smittväg för fortplantning av infektioner såsom lunginflammation orsakad som komplikation av en rinit.
Färgen på slemmet beror på dess innehåll. Ju mer celler (vita blodkroppar) slemmet innehåller desto mer trögflytande och färgat (gult - grönt) blir det. Vid infektioner ökar mängden celler i snoret. Snor kan normalt också innehålla mindre mängder blod, eftersom blodkärlen i näsans slemhinnor är ytliga och kan brista vid påfrestning. Om sekretet i näsan innehåller övervägande blod har en näsblödning uppstått.
Vid olika sjukdomar, exempelvis förkylning, kan slemhinnorna bli inflammerade och vätskefyllda (akut rinit), varvid mängden snor ökar markant. Den vanligtvis gulaktiga färgen beror på vita blodkroppar, med viss inblandning av röda sådana.
Mucofagi är en medicinsk term för att konsumera snor (eller "spara"). Det är i allmänhet ett socialt oaccepterat beteende, som dock inte är helt ovanligt bland mindre barn.
Det var det där med diciplinen... Nä, nu peppar vi igång med toner från nittiotalet och en stor kopp kaffe. Snorpapper, pennor, läppomoj, böcker och halstabletter på armlängdsavstånd. Nu förbjuder jag mig själv att lämna den här stolen innan jag är klar med arbetet!
Pust, stön, stånk, snörvel, host, rossel, tangentbordsknatter, delete, mer tangentbordsknatter, jämmer, elände, mer snörvel och hitta på anti-plugg-ursäkter.
Lite så ser det ut hos mig just nu. Hur har du det, där på andra sidan dataskärmen?
Så här är det. Jag har alltså gått och blivit student igen. På riktigt alltså. Förra veckan togs de första stapplande stegen (mycket stappliga, extrem fallrisk enligt Senior Alert) in i universitetsvärlden, med tre intensiva dagar i Umeå. Väldigt roligt att återse min gamla "plugg-stad" och ännu roligare att återse underbara vänner (tack för mat-och-sovplatsen!!)! Men oj vilken korvstoppning i hjärnan det blev! Långsamt har hjärnan börjat acklimatisera (stavning?) sig och ställa om till plugg-läge (tänk dig rostiga gamla kugghjul som efter en lång tid av stillastående långsamt börjar gnissla igång, så känns det. Rostigt). Känns i alla fall ganska spännande det här "projektet".
En liten hake bara. Man måste ju jobba också. Åttioprocentsjobb + hundraprocentsstudier = ett år utan fritid. Jippi!? Kommer krävas massor med sån där disciplin som jag inte har för att få saker och ting gjorda i tid. I alla fall om jag nu nån dag skulle vilja ha lite av den där fritiden... Typ så.
Ja och så var det den här första inlämningen som ska in imorgon också... Vet inte hur, men jag har på någon sätt lyckats trassla in mina egna tankar och anteckningar så väldigt väldigt mycket att jag inte vet hur jag ska kunna komma ur tanke-trasslet med en färdig rapport på andra sidan. Och nu handlar det om max fyra sidor. Hur i hela friden ska jag klara en D-uppsats?!! *ryser*
Näe, dit är det långt och jag kanske inte ens tar mig hela vägen fram. En sak i taget så får jag se var jag hamnar.
Och slutmålet (om Gud vill och hjärnan håller)? Företagssköterskeexamen :)
Idag slår jag ett slag för en fantastisk liten uppfinning... Nässpray! Kan faktiskt förstå att folk blir beroende. Jag är långt ifrån flitig användare, mycket långt ifrån. Men när den väl behövs är den min bästa vän. I alla fall den där comp-grejen.
Från igenkorkade näsborrar med irriterande rinnsnuva till öppna, rinnfria kanaler på två puffar.
