systerslarvig

...endast den landstingsanställde är vaken.

Och rörande överrens är vi, jag och systerkollegorna, att natten varit blaj. Tredje natten i samma stök. Arytmier i allmänhet och bradykardier/asystolier i synnerhet - enough is enough, okej?! Dessutom har patienter flyttats framåtillbaksåuppåner i ett enda stort patient-flipperspel.

Hur kul är det att väcka en patient mitt i natten för att meddela att vi måste packa ihop dina saker och dra dig till en annan sal (alternativt korridor) för du är inte tillräckligt sjuk? Någonstans runt minus två på rolighetsskalan mellan ett och tio. Bara så du vet.

Men nu ska jag vara glad gladare gladast ty jag hava anlöpt ledighet i dagarna tre! Sen så lever jag ju, frodas och längtar, andas och önskar. Bara en sån sak.

Och hur gräsligt jobbigt det än är att längta så är jag enormt glad att jag faktiskt har någon att längta efter. Me like :)