systerslarvig

Ni vet när man äntligen tar sig tid att baka, hittar ett recept med kardemumma och en hel massa godsaker, får till en fin deg, känner ny-baks-doften spridas, tittar in i ugnen när äggklockan ringer och tänker: "hm... de behöver nog en liiiten stund till", för att flera minuter senare tänka: "KAKORNA!!!". Varför gör man så?

Har det någonsin fungerat att tänka "bara en liiiten stund till", sen pysslat med något annat i bara en liiiten stund? Typ inte. Den lilla lilla stunden blir alltid för lång.

Note to self: Lämna aldrig kakor obevakade en liiiten stund extra!

Visst, kakorna smakar kardemumma (älskar kardemumma). Men. De smakar också ganska mycket... bränt...