Pappersmassa
Snön ligger vit på taken, endast kreativiteten är vaken...
Visst är det märkligt att man bli som mest pysselsugen när det är dags att sussa? Det händer i alla fall mig väldans ofta. Det är liksom då idéerna ploppar upp i skallen. Till exempel köpte jag, i ett kreativt infall (tillfällig sinnesförvirring?), en ram för papperstillverkning på Jamtli förra helgen. Den har nu legat och lockat och pockat några dagar och idag kunde inte ens förkylnings-trötthet, slemhals och snornäsa hindra mig! Klockan tjugotvå-noll-noll satte jag alltså igång att tillverka pappersmassa, trots en gnagande känsla av att det skulle sluta i smärre katastrof. Men, det var inte så knepigt som jag trott, bara väldigt söligt (och jag vet ju faktiskt inte än om det lyckats...). Och, än så länge (innan jag sett slutresultatet), faktiskt ganska kul.
Nu ligger alltså nitton knögliga små ark och torkar utspridda över toagolvet. Vad jag ska göra av arken vet jag inte, får väl bli kom-ihåg-kladdlapps-listor eller nåt. Men man måste ju liksom börja någonstans för att kunna lära sig av sina misstag. Så ge mig bara några försök till så ska jag nog kunna konkurera ut Östrand ;)
Ååååhhh!! Varför ska det vara så lååångt till morgonen då jag får se hur pappret blir i torrt tillstånd! Lika så bäst att snyta näsan, hosta upp lite slem och studsa i säng. Så det blir morgon fortare...
Liten kisse ska alltid vara med när det händer något i hushållet. Just nu ligger han och vaktar mina små knögliga papper medan de torkar...
