systerslarvig

Klockan går fruktansvärt långsamt. Någon måste ha ställt in alla klockor på halvfart. Minst.

Tio timmars stirrande på samma irriterande bradykarda EKG-kurva (skulle väl kännas bättre om inte VES:en envisades med att ploppa upp mitt i T-vågen!). Känns som tjugo timmar i den här ultrarapid-bubblan. Kroppen skriker efter sömn och hjärnan säger nej.

Tredje natten nu. Tredje av tre l-å-n-g-s-a-m-m-a nätter. Jippi. Eller nåt...